Hör pedagoghundsföraren berätta

Vårt schema – Figge och Oboy

08.00 Matte börjar plocka fram och ställa i ordning. Barn kommer in och sitter hos oss om de vill
08.30 Nu kommer de första eleverna. De jobbar med oss en halvtimme, eller 40-45 minuter om det är flera elever samtidigt
9.30 Vi turas om att jobba en och en, och efter max en timmes arbete blir det vila i buren eller så går vi ut en promenad
Hela dagen: Äter mycket godis som belöning för att vi gör som barnen säger
14.00 Sista lektionen slut, vi har haft ungefär fem lektioner. Vilar på mattes arbetsrum medan matte jobbar på fritids eller har planering, blir klappad av lärarna
Runt 16.00 Kommer hem
Veckan: Jobbar fyra veckodagar och har paus på onsdagar för att återhämta oss
Kvällen: Springer två varv runt huset i Tygelsjö utanför, sedan är vi jättetrötta!
Ibland: Måste vi bada med speciellt schampo som minskar allergenerna i vår päls

Som tur är kompletterar Figge och Oboy varandra, där den ena är mer energisk och busig och den andre lite lugnare. Det är en stor fördel att ha två hundar med olika energinivåer, och hund väljs efter barn och lektion, där hundarna turas om att jobba en och en. De får arbeta max en timme i sträck innan vila i buren eller promenad. Att hitta den ideala pedagoghunden handlar mer om att känna till avelslinjer och individens lämplighet, snarare än en specifik ras, tror Cecilia. Skillnaden märks hur som helst tydligt när hundarna jobbar och inte jobbar – Figge drar i kopplet när han inte har sitt tjänstetäcke på sig, men han är en klockren pedagoghund.

De båda hundarna är bra på olika saker; den ena på att putta och den andre på att hämta och dessa naturliga fallenheter har Cecilia tränat vidare på sedan de var valpar. Lektionerna innebär ofta spelbetonad inlärning, exempelvis med ljudknappar där varje färg motsvarar en uppgift och hunden väljer genom att trycka på ljudknapparna. Hunden kan välta koner på barnets kommando och under konerna kan det finnas glosor. Det kan vara ord gömda under geometriska figurer i skumgummiplast, fastsatta med kardborre, eller att hunden ska välja bilder till en saga genom att trampa på bilderna. Det kan också vara spel med bollar eller siffror, där hunden puttar tärningen från en kon eller kastar iväg den med munnen, eller hämtar bollar med nummer på, för att göra olika mattetal. Hunden är en del av att utforma uppgiften, som eleven sedan ska lösa. Alla dessa uppgifter är inget man får med sig från utbildningen utan sådant man måste komma på, utforma och träna upp själv, berättar Cecilia.

Tanken är att hunden efter ett tag byts ut mot en kompis, så samma sak du kunde göra med hunden får du sedan göra med en kompis. Efter ett antal gånger utvärderas stödet av barnen själva, och en gång per termin av pedagogerna.
Det är fortfarande relativt svårt att komma in i skolans värld, även om det börjar förändras. Det hänger till stor del på rektorerna och deras vilja att tänka utanför ramarna, och till viss del på hur lokalerna ser ut, då det är en fördel att ha egen ingång och att kunna vistas i lokaler som inte används av alla elever – allt för att minska risken för allergi.

Vegalyckan har hamnat på kartan genom pedagoghundsteamet, och lärarkollegorna ser stora vinster i verksamheten som pågått sedan 2018. De brukar dessutom själva komma in och gosa med hundarna när de ligger i Cecilias arbetsrum på eftermiddagarna – och på så sätt hjälper hundarna fler än barnen med att hämta energi.

Hundar i offentlig verksamhet

  • Besökshunden kan jobba till exempel på äldreboenden för sällskap och välmående. Här finns inte så stora dokumentationskrav
  • Terapihunden kan arbeta i skolan som fadderhund, läshund eller skolhund, men mer dokumentationskrav och riktade insatser, men föraren behöver inte ha en pedagogisk utbildning
  • Pedagoghunden leds av en förare som har lärarlegitimation eller annan pedagogisk utbildning
  • Vårdhunden leds av en förare som har någon form av sjukvårdsutbildning, till exempel en sjuksköterska