Cecilia Åkesson är född djurmänniska. Som ung hade hon häst, men övergick senare till att träna och tävla med hundar. Av en lycklig slump kom hon i kontakt med utbildningen för pedagoghundar. Hon har alltid älskat pedagogik och att hitta olika inlärningsstilar och sätt att lära ut kunskap, därför kändes det helt rätt att hoppa på utbildningen. Idag arbetar hon med sina två kollegor – hundarna Figge och Oboy – som en integrerad del i skolverksamheten på Vegalyckan i Lund.
Cecilia arbetade först i projektform med riktade insatser enbart gentemot de barn som behöver träffa hundarna på grund av att de har någon form av sociala svårigheter eller diagnos, men såg att det lätt blev stigmatiserande eller gav upphov till avundsjuka.
På Vegalyckan har pedagoghundsteamet istället blivit en fast och inarbetad del av skolverksamheten och finns till och med i likabehandlingsplanen: alla barn har lektioner med hundarna två gånger per termin och alla kan träffa hundarna på rasten, då hundarna bär väskor med uppgifter som barnen ska lösa när de inte vet vad de ska göra, eller bara behöver en kompis att vara med.
Pedagoghundsteamet hjälper barn både med och utan diagnoser. Lärarna identifierar elever som kan behöva lite extra hjälp i något ämne eller stöd att träna socialt samspel, som får träffa hundarna enskilt eller i mindre grupp. På morgonen innan lektionerna händer det ofta att barn kommer in till hundarna för att landa i skolan, barn som tycker att det är svårt att bli lämnade eller kanske annars hade haft mycket svårt att överhuvudtaget gå till skolan. Under skoldagen kommer elever in till pedagoghundsteamet när det är för mycket stimuli i klassrummet, för att lättare kunna koncentrera sig och få saker gjorda. På lunchrasterna som kan kännas långa för en del barn, erbjuder pedagoghundsteamet en populär ’walk and talk’-grupp, där barnet som håller hundarna får bestämma samtalsämnet.
Att kontakten mellan barnet och hunden blir allt som finns och att pedagogen liksom ”försvinner” och blir bortkopplad beskriver Cecilia som eftersträvansvärt. Hundarna kan i en del fall nå barn och få dem att öppna upp sig på ett sätt som vuxna inte lyckas med. Cecilia beskriver kontakten mellan barn och hund som någonting magiskt och som inte går att förklara, och den känslan går inte att fånga på bild. Det går inte heller att förklara hur hundarna kan känna av vad barnen behöver, men det gör de. Oboy brukar självmant lägga huvudet i barns knä eller sin kropp över barnets ben för att barnet blir lugnt av trycket, och han känner själv när det behövs.
På lektionerna är det barnen som styr hundarna till ungefär 90%. När hunden och barnet jobbar tillsammans försvinner prestigen, kraven och tjatet. Du får välja om du behöver stå, sitta eller ligga ner när du gör saker. Ingen dömer eller skrattar om man gör fel, och hunden tycker om dig oavsett. Att tolka en hund är enkelt och barnet riskerar inte överbelastas med att hålla rätt på sociala koder, regler och normer i samma utsträckning. Det går åt mindre energi att förstå hunden, helt enkelt. Att få bättre förutsättningar för att lyckas, och att få lov att lyckas, kan göra mycket stor skillnad.
Klarar då hundarna ett barn som får ett utbrott? Cecilia berättar att det händer extremt sällan, och kanske beror det på att världen inne hos pedagoghundarna blir som en skyddande bubbla utan allt det som i livet utanför kan trigga utbrott och utåtagerande beteende. Men just för att kunna hantera dessa situationer har hon ett särskilt kommando för hundarna (”matta”) så att hon kan kommendera dem till en annan del av rummet om det skulle behövas, så att hon kan fokusera på barnet.
Hör pedagoghundsföraren berätta
Vårt schema – Figge och Oboy
08.00 Matte börjar plocka fram och ställa i ordning. Barn kommer in och sitter hos oss om de vill
08.30 Nu kommer de första eleverna. De jobbar med oss en halvtimme, eller 40-45 minuter om det är flera elever samtidigt
9.30 Vi turas om att jobba en och en, och efter max en timmes arbete blir det vila i buren eller så går vi ut en promenad
Hela dagen: Äter mycket godis som belöning för att vi gör som barnen säger
14.00 Sista lektionen slut, vi har haft ungefär fem lektioner. Vilar på mattes arbetsrum medan matte jobbar på fritids eller har planering, blir klappad av lärarna
Runt 16.00 Kommer hem
Veckan: Jobbar fyra veckodagar och har paus på onsdagar för att återhämta oss
Kvällen: Springer två varv runt huset i Tygelsjö utanför, sedan är vi jättetrötta!
Ibland: Måste vi bada med speciellt schampo som minskar allergenerna i vår päls
Som tur är kompletterar Figge och Oboy varandra, där den ena är mer energisk och busig och den andre lite lugnare. Det är en stor fördel att ha två hundar med olika energinivåer, och hund väljs efter barn och lektion, där hundarna turas om att jobba en och en. De får arbeta max en timme i sträck innan vila i buren eller promenad. Att hitta den ideala pedagoghunden handlar mer om att känna till avelslinjer och individens lämplighet, snarare än en specifik ras, tror Cecilia. Skillnaden märks hur som helst tydligt när hundarna jobbar och inte jobbar – Figge drar i kopplet när han inte har sitt tjänstetäcke på sig, men han är en klockren pedagoghund.
De båda hundarna är bra på olika saker; den ena på att putta och den andre på att hämta och dessa naturliga fallenheter har Cecilia tränat vidare på sedan de var valpar. Lektionerna innebär ofta spelbetonad inlärning, exempelvis med ljudknappar där varje färg motsvarar en uppgift och hunden väljer genom att trycka på ljudknapparna. Hunden kan välta koner på barnets kommando och under konerna kan det finnas glosor. Det kan vara ord gömda under geometriska figurer i skumgummiplast, fastsatta med kardborre, eller att hunden ska välja bilder till en saga genom att trampa på bilderna. Det kan också vara spel med bollar eller siffror, där hunden puttar tärningen från en kon eller kastar iväg den med munnen, eller hämtar bollar med nummer på, för att göra olika mattetal. Hunden är en del av att utforma uppgiften, som eleven sedan ska lösa. Alla dessa uppgifter är inget man får med sig från utbildningen utan sådant man måste komma på, utforma och träna upp själv, berättar Cecilia.
Tanken är att hunden efter ett tag byts ut mot en kompis, så samma sak du kunde göra med hunden får du sedan göra med en kompis. Efter ett antal gånger utvärderas stödet av barnen själva, och en gång per termin av pedagogerna.
Det är fortfarande relativt svårt att komma in i skolans värld, även om det börjar förändras. Det hänger till stor del på rektorerna och deras vilja att tänka utanför ramarna, och till viss del på hur lokalerna ser ut, då det är en fördel att ha egen ingång och att kunna vistas i lokaler som inte används av alla elever – allt för att minska risken för allergi.
Vegalyckan har hamnat på kartan genom pedagoghundsteamet, och lärarkollegorna ser stora vinster i verksamheten som pågått sedan 2018. De brukar dessutom själva komma in och gosa med hundarna när de ligger i Cecilias arbetsrum på eftermiddagarna – och på så sätt hjälper hundarna fler än barnen med att hämta energi.
Hundar i offentlig verksamhet
- Besökshunden kan jobba till exempel på äldreboenden för sällskap och välmående. Här finns inte så stora dokumentationskrav
- Terapihunden kan arbeta i skolan som fadderhund, läshund eller skolhund, men mer dokumentationskrav och riktade insatser, men föraren behöver inte ha en pedagogisk utbildning
- Pedagoghunden leds av en förare som har lärarlegitimation eller annan pedagogisk utbildning
- Vårdhunden leds av en förare som har någon form av sjukvårdsutbildning, till exempel en sjuksköterska